torsdag 29 november 2018

Kooperativt lärande: Begreppsträning i hemgrupper

I Lekplatsfysik har vi fortsatt att arbeta med våra fysikbegrepp.
Vi arbetade i hemgrupperna med att alla i gruppen skulle kunna förklara
begreppen tyngdkraft/gravitation, friktion, jämvikt och balans och hävstång.




Eleverna fick börja att fundera själva vad de kom ihåg, genom att dra streck mellan begrepp och bild. När tiden var ute jämförde de sitt arbete med sin lärkompis och de diskuterade om de gjort likadant och om någon ville ändra någonting. När båda i paren var nöjda, så var det dags att sätta igång grupparbetet.



Gruppen fick ut ett papper med begreppen och gruppmedlemmarnas namn. Gruppen hadeäven lösa lappar med samtliga begrepp liggande på sitt bord med baksidan uppåt. En elev började att dra en lapp med ett begrepp och fick börja att förklara ordet. Därefter var det nästa elev i gruppen som fick förklara samma begrepp.



Om någon inte kunde förklara så gick det vidare till nästa i gruppen. När alla i gruppen förklarat samma begrepp, så gick frågan tillbaka till den elev som inte kunde från början. (om det var någon) På så sätt tränade alla i gruppen på att förklara samma begrepp och även höra sina tre gruppmedlemmar förklara samma ord. Om eleven kunde förklara begreppet, satte gruppen ett kryss på pappret.



Arbetet fortsatte på samma sätt med alla begrepp som vi arbetat med och efteråt utvärderade gruppen om alla i gruppen uppnått målet att förklara begreppen och hur samarbetsmålen att lyssna och delta aktivt hade gått. Det skrev gruppen ner i sin hemgruppsbok.




Nu hade gruppen tränat tillsammans och sett till att alla gruppmedlemmar kunde sina begrepp, så nu var det dags att testa sina egna individuella kunskaper kring begreppen. Eleverna fick nu skriva enskilt vad de kunde om begreppens namn och innebörd, med hjälp av bilder. De fick 10 minuter på sig. Och som de skrev! Och koncentererade sig! De visade så mycket kunskap!













Förklaringar på olika hållplatser

Vad händer när barnen släpper stenarna och varför blir det så? Det fick eleverna fundera på i sin utvärdering efter att vi arbetat med bland annat begreppet tyngdkraft.


Utifrån svaren som eleverna gett i utvärderingen, fortsatte vi vårt arbete.
Förklaringarna samlades ihop och blev 18 exempel, som vi kunde titta närmare på.

Syftet var att fundera på att man kan skriva förklaringar som visar olika kvaliteter
och är på olika “hållplatser”. I Skolverkets material Dino (diagnosmaterial i NO)
används “hållplatser”, som olika steg i en matris. Det finns hållplats 1,
hållplats 2 och hållplats 3. Enkelt kan man säga att ett svar/förklaring på hållplats 1,
är en förklaring med enkla vardagliga ord och hållplats 3 är en förklaring med korrekta
vetenskapliga begrepp.

Vi gick igenom de tre hållplatserna och gav exempel på hur de kunde låta,
utifrån förklaringen vad som hände med stenarna när barnen släppte dem
från olika ställen på jorden.

Varje hemgrupp fick ut de 18 svaren som jag skrivit ihop utifrån deras egna formuleringar.
Tillsammans skulle de nu klippa ut, läsa varje formulering och diskutera fram
vilken hållplats svaret borde hamna på.  




Eleverna arbetade i sina hemgrupper. En elev i taget tog upp en av de utklippta förklaringarna och läste högt för sin grupp. Tillsammans diskuterade gruppen på vilken hållplats svaret passade.






Så här kunde det se ut i en grupp.


Eleverna var jätteduktiga på att diskutera fram var de tyckte att svaren hörde hemma. När alla grupper var klara gick vi igenom alla formuleringar och grupperna fick berätta varför de tyckte att de hamnade på de olika hållplatserna.

Den avslutande uppgiften blev att gruppen tillsammans skulle skriva en förklaring till bilden med stenarna och jordgloben, som skulle vara med naturvetenskapliga begrepp och hamna på hållplats 3.





lördag 17 november 2018

Begrepp inom kraft och rörelse

Vi har fortsatt vårt tema "Lekplatsfysik" med att fördjupa oss i de begrepp vi testade på skolgården förra veckan. Vi tränade på detta i våra hemgrupper med hjälp av strukturen
Karusellen. I klassrummet satte jag upp A3-papper på sju olika ställen.

På varje lapp stod ett begrepp.
Begreppen var följande: Tyngdkraft, friktion, jämvikt, balans, stödyta,
tyngdpunkt och Vad är en kraft?



Varje hemgrupp startade vid en station och under två minuter fick de skriva vad de tillsammans visste om begreppet. Tärningen slogs om vem (vilken siffra i gruppen)  som skulle vara sekreterare.

Efter två minuter gick gruppen till nästa station, läste igenom vad föregående grupp skrivit och skrev till nya kunskaper i ämnet. Nästa på tur i gruppen blev sekreterare.



Innan eleverna startade "Karusellen", hade vi gått igenom vilka kunskaps och sociala mål vi arbetade med under lektionen.


Hemgrupperna förflyttade sig från station till station som en "karusell" tills de besökt samtliga stationer.



Alla elever var sekreterare vid någon station och när man inte skrev, så bidrog man med tankar och idéer om vad som skulle skrivas.



Så här syns, hörs och känns det när alla deltar aktivt och lyssnar på varandra!



När grupperna kommit tillbaka till sin startposition tog de med sig lappen till sitt bord och läste tillsammans igenom hela texten, som nu blivit lång.





Grupperna förberedde sig tillsammans och läste igenom allt som nu stod på lapparna för att vem som helst skulle kunna redovisa innehållet.





Därefter bestämde tärningen vem som redovisade och läste upp vad alla grupper skrivit till begreppet. Övriga i hemgruppen stod som stöd runt personen som redovisade och hjälpte till om det behövdes.








Så här mycket text blev det till varje begrepp i båda klasserna!


Lektionen avslutades med att vi utvärderade lektionens kunskapsmål, samt det sociala målet. Kunskapsmålet utvärderades även enskilt i lärandematrisen, där varje elev fick självbedöma hur säkra de kände sig just då på de begrepp vi arbetat med. Om eleven kände sig helt säker, sattes ett helt kryss i rutan framför begreppet, om eleven kände sig halvsäker, sattes det ena strecket av krysset och kände eleven sig fortfarande osäker lämnades rutan tom.

Laborativt arbete med division


I nästa vecka startar vi nytt kapitel i matteboken och kommer då att arbeta med division. Vi valde att "tjuvstarta" redan denna vecka. Varje lärpar fick ut en miniwhiteboardtavla, penna och en hög av Hannas mormors gamla knappar.


Paret fick utifrån antalet knappar som fanns gruppera dem på olika sätt och göra divisionsuppgifter utifrån grupperingarna. Alla knappar behövde inte användas i uppgifterna.


Även om detta var första tillfället detta läsår som klassen gemensamt arbetade med division, så tog det inte lång stund förrän eleverna räknade division med rest. Med konkret material blir det så tydligt att det inte alltid går jämnt ut, utan att det ibland blir knappar över, alltså en rest.



Här har några elever räknat division där de använder kunskap som sträcker sig utanför tabellerna 1-10 i multiplikationstabellerna.




Så här stolt blir man när man listar ut hur man räknar division med rest.


söndag 11 november 2018

Lekplatsfysik på skolgården!

Idag invigde vårt nya uteklassrum på skolagården. Kemidraken Berta och Biologiräven Ragnar fick också vara med, även om det är fysik och teknik vi arbetar med. Innehållet i dagens lektion var att få en förståelse för begreppen: tyngdkraft, jämvikt, balans, tyngdpunkt, stödyta och friktion.


Inledningsvis fick eleverna lyssna till berättelsen om Isaac Newtons uppväxt och hans upptäckt av tyngdkraften. Därefter pratade vi kring begreppen som vi skulle undersöka och sedan var det dags för upptäckarpromenad på skolgården.




Vi började med att fundera och testa vad stödyta innebär. Hur förändras vår stabilitet och förmåga att hålla balansen utifrån hur stor vår stödyta är? Här är stödytan ganska stor.



Här testar eleverna hur de kan hålla balansen med olika stora stödytor. Vad blir det för skillnad om man ställer sig bredbent, fötterna ihop eller om man står på ett ben? Var har vi tyngdpunkten i kroppen? Vad händer när tyngdpunkten hamnar utanför vår stödyta?


Vi promenerade vidare, gick upp på en bänk och försökte utmana tyngdkraften när vi hoppade ner. Ingen klarade att vinna över tyngdkraften. Alla hamnade på marken, även om de testade olika fantasifulla tekniker.



Vi stannade ofta och diskuterade vilka av begreppen tyngdkraft, jämvikt, balans, tyngdpunkt, stödyta och friktion vi använde oss av i våra olika rörelser. Oftast så kom vi fram till att vi påverkades av allihop.


Nästa uppgift var att hoppa på ett ben längs plattorna. Stödytan var nu bara en fot stor, vilket gjorde att vi fick kämpa föra att hitta vår tyngdpunkt och ha jämvikt för att lyckas hålla balansen. Vi fick tänka på vilket underlag vi hade på skorna och den ytan vi skulle hoppa på, så vi inte skulle halka. Vi fick därmed avgöra om friktionen var stor eller liten. Vi var dessutom påverkade av tyngdkraften som gjorde att vi hela tiden drogs ner mot marken även om vi hoppade uppåt.


När vi tagit oss förbi plattorna och diskuterat krafterna, kom vi till nästa del av banan. Kolla in stödytan! Nu fick vi verkligen en utmaning, då stödytan blev mindre än en sko! Stödytan och tyngdkraften gjorde allt för att vi inte skulle hitta tyngdpunkten, jämvikt och kunna hålla balansen. Men vi klarade det!





Vi hade en rolig stund, där vi i vardagsövningar praktiskt testade och belyste vilka krafter och svåra begrepp vi är med om hela tiden i lekar och vardag!